Jag hade det bästa ögonblicket på länge idag på flyget.
Vi lyfter samtidigt som Jeff Buckleys Hallelujah börjar spelas i lurarna och när vi kommit upp över de vita molnen, som sprider sig som ett fluffigt islandskap så långt ögat når, tränger solen precis igenom det övre molnlagret så att det verkligen strålar över hela världen. Musiken gör mig lycklig. Naturen hänför mig. Allt är perfekt.
Vi kommer in i ett ovädersmoln och hela planet börjar skaka. Jag känner att nu skulle jag kunna dö lycklig. Precis när vi kommer ut på andra sidan kommer andra stycket av Hallelujah. Ni vet då man tror att det är slut och man blir lite ledsen, men så kommer det igång igen, vackrare än någonsin. Och jag känner mig pånyttfödd. Jag sitter och stirrar ut genom det lilla, lilla fönstret resten av resan. Det är bara vitt, ljust och underbart.