Det är många bloggar som ligger lite nere just nu känns det som. Och det finns en väldigt bra förklaring till det. Det är ju helt FANTASTISKT väder. Jag har slutat bege mig hem direkt efter jobbet för att stänga inne mig tills jag ska sova. Jag har suttit i slottskogen, jag har promenerat både hit och dit, vi har suttit på balkong och druckit folköl. Gott folk, det är nu det händer. Nu måste jag bara börja ta lite vitaminer eller järn eller nåt sånt nyttigt. Känner mig lite trött och hängig, det är nog brist på något. Och istället för att börja äta bättre, vilket är så tråkigt (idag har jag ätit två tårtbitar!), så lägger man sig framför läkemdelelbolagens fötter. De ska göra mig frisk.

Bright Eyes i helgen var helt okej. Jag vet att jag borde vara i extas eller något. Men jag vet inte, jag var inte på rätt humör helt enkelt. Lite jobbigt. Men det går bra ändå, jag har fått så bra konsertupplevelser den senaste månaden. Något som jag däremot älskar väldigt mycket just nu är The Decemberists nya album, "The crane wife". Fantastiskt. Lyssna så fort ni får möjlighet. Benjy Ferry var bättre än väntat också. Och ytterligare ett tips från Alle som jag lyssnar på hela tiden, Carla Bruni. Det är klockrent från första tonen. Och nu när jag ändå håller på att tipsa, Miss Li är fortfarande mycket bra och Lena Malmborg har precis släppt ny ep med en mycket härlig gospellåt på. Mer gospel till folket!

What Famous Leader Are You?
personality tests by similarminds.com

Det är många som bokar just nu.
Du är placerad i kö och kommer att släppas in i turordning.

You are placed in queue and will be let in automatically.

Din väntetid beräknas vara mindre än 15 minuter
Your wait time is less than 15 minutes


Obs!
Sidan uppdateras automatiskt utan att du trycker på Reload/Ladda.

This page is automatically updated. Do not hit the reload or
the back button .


Bob Dylan på Debaser Medis. Hur jävla tufft är inte det? Men varför kan man inte boka via telefonen längre? Man blir ju bara utkastad ifrån hemsidan hela tiden.

...

Och inga biljetter blev det heller. En kort dröm som slogs i spillror.

Solen skiner och det är klarblå himmel, precis som jag vill ha det. Men nu har jag gått och blivit sjuk igen, aldrig får man ha det riktigt bra.
På lördag blir det Bright Eyes. Det kommer bli jävligt tufft, men mest skönt att åka bort lite. Jag måste ha en långsemester snart, helst till något charterparadis där man blir uppassad dygnet runt och aldrig behöver röra sig längre än till stranden 100 meter bort.

Igår var nog en av de mest magiska aftnorna i mitt liv. Det var kvällen då Dolly Parton steg upp ur scengolvet och in i mitt liv.
Det var helt jävla fantastiskt. Okej, konserten var sådär, hon kändes lite trött och inte riktigt övertygande hela tiden. Speciellt under Joleene. Jag tror hon hatar den låten. Det skulle jag göra om jag hade sjungt den i 40 år. Men det var ändå fucking jävla Dolly Parton. Det blir inte så mycket bättre än det.
En känsla jag hade igenom större delen av konserten var att det var väldigt lite Jesussnack. Jag trodde att hon mer eller mindre skulle predika för oss. Men så avslutade hon med "He's alive", alltså Jesus då, att han lever. Det var en mäktig låt, och den innehåll så mycket Jesus så det räckte och blev över. Fint ändå att nästsista låten var "Imagine", och hon gjorde den bra.

Fick precis en ny skiva från EMI, Rachelle van Zanten. På det lilla papperet som följde med kunde man läsa; "Rachelle can Zanten is an up and coming Canadian icon - as both a songwriter and a slide guitar player...". Hon spelar slideguitar, bara det räckte för att jag skulle gilla det. Och skivan var riktigt bra. Skaffa den vetja!

Det är jobbigt när kommer hem sådär tidigt en lördagskväll för att man är lite för trött, och så hör man den där låten i hörlurarna. Den där låten som blir helt jävla rätt, men helt jävla fel. Och man står framför spegeln och känner att det saknas något.

And I'm too afraid, much too afraid to fall for anything
And I'm too afraid, much too afraid to sing, to sing

(Stars, "Don't Be Afraid To Sing")


Och man känner sig sådär härligt pretto, men just då betyder det allt. Och man lyssnar på den om och om igen.

I onsdags så sprang jag mot spårvagnen som började köra iväg, och man får den där fanfanfan känslan. Men så stannar han och öppnar dörren. Då blir allt bra igen. Människor är bra ändå. Och tack Emily för att du står upp för mig, där jag inte vågar, ikväll på Kellys var den senaste av alla gånger. Och Ida också, i somras på Flygarns Haga tex. Jag måste lära mig själv.

And I'm too afraid, much too afraid to fall for anything
And I'm too afraid, much too afraid to sing, to sing

De två herrarna framför mig på tåget luktar alkis. Ni vet när det luktar sur öl typ. Jag har alltid haft för mig att det är gammal spilld öl som luktar surt, men de gör det ändå. Och de är inte alloholister, så jag tror inte att det har gammal öl på kläderna. Eller de kanske är alkoholister, det vet ju inte jag något om. Jag gillar inte lukten iaf.
Det är lite vår, jag behöver varken halsduk eller vantar. Solen skiner, folk mår bra och jag har klippt mig. Det lider mot ljusare tider, som min farmor kanske sa. Det vet jag inte om hon gjorde, men det vore logiskt om det var så. Människor sa så förr i tiden.

Jag och Ida pratade om presentationer på communitys. Egentligen borde man bara klä av sig alla kläder och ta en bild rakt framifrån, utan vare sig häftigt ljus eller photoshopredigering. Så folk får se hängpattarna, kulmagen och de feta låren. Då vet de vad som väntar en och man slipper alla pinsamheter. Fast jag har hört att vissa människor är snygga nakna. Jag vet inte riktigt om jag tror på det. Att det ska finnas människor utan vare sig överflödigt fett eller malplacerade kroppsdelar. Det vore ju otroligt fuskigt och odemokratiskt om det vore så. Eller hur?

Regina Spektor var en gud på scenen igår. Skickligare människa får man leta efter. Hennes röst är helt otrolig, eller mer sättet hon använder den på. Att få klökningar in i micken var igår något vackert. Och att hålla tre olika takter samtidigt, en på pianot, en med foten och en med en trumpinne mot en stol, samtidigt som hon sjunger ut hela sin själ är något jag är mäkta imponerad över.

Mars månad kommer bli fint. Imorgon spelar Regina Spektor på Chinateatern, 14e blir det Dolly på Scandinavium och den 24e har jag äntligen fått en biljett till Bright Eyes. Connor, here I come!
Snart rullar tåget in i Stockholm. Ska bli skönt att se något annat än Göteborg några dagar. Som Ida så fint sa igår när vi satt på Adas, denna vederstyggelse. "Om det här hade varit vart som helst förutom Göteborg så hade det varit okej, men nu är vi i Göteborg. Då är det inte okej." Nåt sånt iaf. Men kontentan var att Göteborg börjar kännas tråkigt. Det är dags för något annat.
Pratade med Johanna. Hennes mamma kanske har en lägenhet i Lundby. Det skulle vara så jävla fint. Jag håller mina fingrar korsade. Nära jobbet är A och O.
Var och såg "...efter Fredrik" igår i Kungsbacka. Det var väldigt fint. Andra akten var otroligt bra, jag blev väldigt rörd, och lite kär. Dessutom fick jag lite HIV-noja. Men den kommer och går. Längesen jag var på teater. Det var några högstadieklasser i publiken och jag mindes snabbt hur jävla jobbigt det var att spela för dem. Kommer ihåg en föreställning vi gjorde då det är ungefär 20 minuter kvar av pjäsen och vi är inne i den otroligt svarta och deprimerande slutfasen då helt plötsligt en lärare ställer sig upp mitt i Marias monolog och skriker ut; "Ni ska som med 15.40 bussen får gå nu". Helt plötsligt reser sig halva publiken och börjar bege sig mot utgången. Helt jävla otroligt. Tio minuter tar det innan alla har kommit ut och vi kan fortsätta pjäsen. Vad fan tänkte läraren på?

Och ni som ska kolla på melodifestivalen nästa helg. Höll utkik före och efter programmet.