Jag har försummat den svenska tvn ett tag. Såg precis första avsnittet av världens modernaste land. Riktigt bra, jag mådde lite halvt dåligt genom hela programmet. Jag är så jävla svensk. Tänkte på det dagen innan nyårsafton när man snällt ställer sig i den 500 meter långa kön till systembolaget. Alla står och klagar för sig själva och några byter blickar med varandra om hur jobbigt det är, men alla står där, snälla som små lamm, även jag. Men jag tror jag gillar kösystem, det blir lite ordning och reda.

Nu ska man väl summera 2006 också. Det var ett jävligt bra år, jag fick mitt första riktiga jobb. Otroligt vuxet. Jag flyttade tre gånger och nu trivs jag väldigt bra, med både balkong och kök. Jag utvecklades mycket i min musik, mest bakåt. Allt jag missade som tonåring. När alla andra snöade in sig på BD, Cure och Smashing Pumpkins så lyssnade jag mest på Queen och Stefan Sundström, och lite Urga också. Jag ville vara häftig och lyssna på världsmusik. Men nu älskar jag, som alla andra, både Friday I'm in love, half a person och the drugs don't work. Bättre sent än aldrig som man säger. Jag hade min bästa konsertupplevelse, Death Cab på Accelerator och jag blev hopplöst kär i Joel Gibb på Sticky.
Jag har snöat ner mig i kreditskulder och jag har spenderat mer pengar än jag någonsin gjort.
Mina nyårslöften var att bättra mig ekonomiskt och att bli vegetarian. Den senare sprack redan igår då jag råkade beställa en kebabpizza. Det var inte meningen. Men skam den som ger sig. Och sen ska jag klippa mitt kreditkort. Imorgon. Ska bara köpa en grej först.
2007 kommer bli ännu bättre. Jag ska få ordning i mitt liv, komma i tid, komma ihåg saker och ta bättre hand om mina vänner. Lite ordning och reda helt enkelt. Och i höst smäller det. I september närmare bestämt.