Ja, det händer inte så mycket här nuförtiden. Jag trodde att min räddning låg i att man kan koppla sin telefon till bloggen och blogga genom den, men då måste man bo i USA. Så tills jag flyttar dit eller får mer ork så läggs den här dagboken på is. Det är för mycket som händer på jobbet just nu. Men håll gärna utkik på http://svt.se/andraavenyn

Och lyssna gärna på Billie the Visions nya skiva, "Where the ocean meets my hand". Speciellt låt nr 7, Overdosing with you. En hyllning till TV-serier, bla Desperate Housewives, Dexter och NYPD, i duett med Annika Norlin alias Hello Saferide. Det är magiskt.

Det är många bloggar som ligger lite nere just nu känns det som. Och det finns en väldigt bra förklaring till det. Det är ju helt FANTASTISKT väder. Jag har slutat bege mig hem direkt efter jobbet för att stänga inne mig tills jag ska sova. Jag har suttit i slottskogen, jag har promenerat både hit och dit, vi har suttit på balkong och druckit folköl. Gott folk, det är nu det händer. Nu måste jag bara börja ta lite vitaminer eller järn eller nåt sånt nyttigt. Känner mig lite trött och hängig, det är nog brist på något. Och istället för att börja äta bättre, vilket är så tråkigt (idag har jag ätit två tårtbitar!), så lägger man sig framför läkemdelelbolagens fötter. De ska göra mig frisk.

Bright Eyes i helgen var helt okej. Jag vet att jag borde vara i extas eller något. Men jag vet inte, jag var inte på rätt humör helt enkelt. Lite jobbigt. Men det går bra ändå, jag har fått så bra konsertupplevelser den senaste månaden. Något som jag däremot älskar väldigt mycket just nu är The Decemberists nya album, "The crane wife". Fantastiskt. Lyssna så fort ni får möjlighet. Benjy Ferry var bättre än väntat också. Och ytterligare ett tips från Alle som jag lyssnar på hela tiden, Carla Bruni. Det är klockrent från första tonen. Och nu när jag ändå håller på att tipsa, Miss Li är fortfarande mycket bra och Lena Malmborg har precis släppt ny ep med en mycket härlig gospellåt på. Mer gospel till folket!

What Famous Leader Are You?
personality tests by similarminds.com

Det är många som bokar just nu.
Du är placerad i kö och kommer att släppas in i turordning.

You are placed in queue and will be let in automatically.

Din väntetid beräknas vara mindre än 15 minuter
Your wait time is less than 15 minutes


Obs!
Sidan uppdateras automatiskt utan att du trycker på Reload/Ladda.

This page is automatically updated. Do not hit the reload or
the back button .


Bob Dylan på Debaser Medis. Hur jävla tufft är inte det? Men varför kan man inte boka via telefonen längre? Man blir ju bara utkastad ifrån hemsidan hela tiden.

...

Och inga biljetter blev det heller. En kort dröm som slogs i spillror.

Solen skiner och det är klarblå himmel, precis som jag vill ha det. Men nu har jag gått och blivit sjuk igen, aldrig får man ha det riktigt bra.
På lördag blir det Bright Eyes. Det kommer bli jävligt tufft, men mest skönt att åka bort lite. Jag måste ha en långsemester snart, helst till något charterparadis där man blir uppassad dygnet runt och aldrig behöver röra sig längre än till stranden 100 meter bort.

Igår var nog en av de mest magiska aftnorna i mitt liv. Det var kvällen då Dolly Parton steg upp ur scengolvet och in i mitt liv.
Det var helt jävla fantastiskt. Okej, konserten var sådär, hon kändes lite trött och inte riktigt övertygande hela tiden. Speciellt under Joleene. Jag tror hon hatar den låten. Det skulle jag göra om jag hade sjungt den i 40 år. Men det var ändå fucking jävla Dolly Parton. Det blir inte så mycket bättre än det.
En känsla jag hade igenom större delen av konserten var att det var väldigt lite Jesussnack. Jag trodde att hon mer eller mindre skulle predika för oss. Men så avslutade hon med "He's alive", alltså Jesus då, att han lever. Det var en mäktig låt, och den innehåll så mycket Jesus så det räckte och blev över. Fint ändå att nästsista låten var "Imagine", och hon gjorde den bra.

Fick precis en ny skiva från EMI, Rachelle van Zanten. På det lilla papperet som följde med kunde man läsa; "Rachelle can Zanten is an up and coming Canadian icon - as both a songwriter and a slide guitar player...". Hon spelar slideguitar, bara det räckte för att jag skulle gilla det. Och skivan var riktigt bra. Skaffa den vetja!

Det är jobbigt när kommer hem sådär tidigt en lördagskväll för att man är lite för trött, och så hör man den där låten i hörlurarna. Den där låten som blir helt jävla rätt, men helt jävla fel. Och man står framför spegeln och känner att det saknas något.

And I'm too afraid, much too afraid to fall for anything
And I'm too afraid, much too afraid to sing, to sing

(Stars, "Don't Be Afraid To Sing")


Och man känner sig sådär härligt pretto, men just då betyder det allt. Och man lyssnar på den om och om igen.

I onsdags så sprang jag mot spårvagnen som började köra iväg, och man får den där fanfanfan känslan. Men så stannar han och öppnar dörren. Då blir allt bra igen. Människor är bra ändå. Och tack Emily för att du står upp för mig, där jag inte vågar, ikväll på Kellys var den senaste av alla gånger. Och Ida också, i somras på Flygarns Haga tex. Jag måste lära mig själv.

And I'm too afraid, much too afraid to fall for anything
And I'm too afraid, much too afraid to sing, to sing